Visste du att...
- 6 av 10 arbetslösa kommer från ett utomeuropeiskt land?
- arbetslösheten bland kvinnor födda utanför Europa är drygt 30 procent?
- bara 40 procent av utrikesfödda kvinnor har arbete efter sju år i Sverige?
"Skäggbarnet" som blev framgångsrik entreprenör
Han kom till Sverige som sextonårig ensam flykting, men blev snabbt framgångsrik entreprenör.
Rättvis rekrytering
Hur kommer det sig att det är så svårt att slita sig från Netflix? Björn Elowson pratar om hur algoritmer kan användas i rekrytering och bemanning.
Jobbet – vägen till verklig integration
Arbetsplatser kan vara viktiga integrationsmotorer. Det vet inte minst restaurangkedjan MAX.
Galet. Inte okej. Hårresande.
Vad du än kallar det så kan vi knappast kalla det framgångsrikt.
Beräkningar från finansdepartementet visar dessutom att statsfinanserna skulle stärkas med 37 miljarder om utrikesfödda kvinnor jobbade lika mycket som kvinnor födda i Sverige. För att inte tala om den påverkan det har på individen själv att inte få använda sin förmåga, att tjäna sina egna pengar och att bidra till samhället.
Integration är en stor fråga av naturliga skäl (som siffrorna ovan visar) och enorma pengar pumpas in i systemet.
Vissa aktiviteter faller säkert väl ut men många av de insatser som vi ser verkar inte fungera optimalt. Det pratas mycket och skylls ofta på lågutbildade kvinnor och ovilja till jobb men om vi släpper det en liten stund och faktiskt tittar på de kvinnor som har utbildning, gymnasial eller högre, och vill jobba är det fortsatt för högra siffror – 54% av den totala gruppen arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen(exkl. alla kvinnor som inte valt att skriva in sig där). Därför är det mer intressant att ställa sig frågan: Varför funkar det inte för dem?
Och det är lite av en gåta för mig, varför inte aktiviteter av mer nätverkande och socialt slag är starkare och tydligare ihopkopplat med hela integrationsprocessen. Rent finansiellt alltså. Jag menar, då vi vet att de då de flesta jobb (visar talar om upp till 80 procent!) förmedlas via kontakter behöver vi också bygga individers egna nätverk och sociala kontaktytor för att just kunna hjälpa sig själva framåt och hitta sin väg och finna jobb.
Det räcker inte med att träffa Arbetsförmedlingen för att få ett jobb, gå på SFI för att lära sig svenska och få samhällsinformation för att integrera. Det krävs RIKTIGA människor, sociala kontakter och inkluderande sammanhang.
Det här blev startskottet för min egen organisation, Unifemmes – a women’s integration and career network, som idag har funnits sedan april 2019 och idag har 170 medlemmar (främst i Stockholms norrort). Unifemmes syfte är att vara en mötesplats där tjejer med olika bakgrund kan träffas som aldrig annars hade möts. Målsättningen är att integrera utrikesfödda kvinnor in i samhället genom social inkludering och gemenskap. Genom att bygga upp deras egna sociala nätverk ger vi mycket större möjligheter till jobb och i förlängningen egenmakt, självförtroende och ett bättre liv.
Det här synsättet speglar också Jobbfestivalen idé om att skapa en mötesplats där människor kan mötas på ett lätt och inbjudande sätt. Jag tror att vi behöver börja se på integration på ett nytt sätt. Testa nya väga och olika sätt som passar olika personer. Jag tror på att vi behöver bli fler som engagerar oss för vi är alla, mig inkluderad, både en del av problemet och därför också en del av lösningen. Att på detta sätt, som Jobbfestivalen gör, att sätta fokus på området och få upp det på agendan igen tror jag bara borgar för Framgång.
Vi ses väl på Jobbfestivalen den 25 maj!?
Vill du gå med i Unifemmes? Du hittar oss på Facebook. Unifemmes – Stockholm norrort
Källor:
Utrikesfödda kvinnor, Arbetsförmedlingens återrapportering 2019, SVT